massa skor i hela hallen, folk vid fläkten som röker.
du höll min hand och kolalde mig rakt in i ögonen och sa att det alltid skule vara vi två ,
nu står jag här ensam kvar ,sårad och hopplöst kär och knäsvag,
tårana rinner ner ifrån min kind jag klara inte av det här engång till ,
du var här när du var som tuffast , du sa till mig att jag är stark jag klarar detta.
men när du inte är här och visar mig till rätta vet jag ingen utväg ,
jag är fast jag är sårad jag kommer aldrig få känna dina läppar igen.
du höll min hand och kollade mig rakt in i ögonen och sa att det alltid skulle vara vi två ,
men nu står jag här ensam kvar,
sårad och hopplöst kär och knäsvag,
tårana rinner ner ifrån min kind jag klara inte av det här engång till ,
du var här när du var som tuffast ,
du sa till mig att jag är stark jag klarar detta.
men när du inte är här och visar mig till rätta vet jag ingen utväg ,
jag är fast jag är sårad jag kommer aldrig få känna dina läppar igen.
Kommentarer
Trackback
