Nathalie Alexandra Ayan Yrvenstam

jag känner tårana rinner ner ifrån kinden.

jag märker att ingen verkar bry sig ,

dom dära små orden som får mig att känna mig lycklig,

dom dära orden som du sa när du var min, när jag var ledsen,

dom orden som jag ska säga till mina barn när dom är ledsna dom orden som får en på bra humör,

dom orden jag jag alltid bära inom mig..

du är stark bara om du känner efter.

du är stark bara om du känner efter.

du höll min hand och kolalde mig rakt in i ögonen och sa att det alltid skule vara vi två ,

nu står jag här ensam kvar ,sårad och hopplöst kär och knäsvag,

tårana rinner ner ifrån min kind jag klara inte av det här engång till ,

du var här när du var som tuffast , du sa till mig att jag är stark jag klarar detta.

men när du inte är här och visar mig till rätta vet jag ingen utväg ,

jag är fast jag är sårad jag kommer aldrig få känna dina läppar igen.